evski

Det blev några fynd gjorda idag.
En tupp som står med ändan i vädret.
Virkade dukar i våriga färger som fått flytta in lite här och där, tex på fönsterbrädan i köket.

I gamla Gävle ligger stans mysigaste fik.
Jag tror att jag skrivit om det förr.
Där ska man fika först, i lugn och ro, och betala sen.
Man får väldens bästa service, hembakat fika och påtår.
Idag delade vi på en himmelsk morotskaka.
Har ni vägarna förbi Gävle måste ni göra ett besök på Majas!

Efterlängtade helg, äntligen är du här.
Gårdagen blev inte alls som planerat.

Hade ett väldigt bra handledarsamtal på morgonen med bästa Katarina, som dessutom gav mig en påse med sina nyskördade jordärtskockor!
(behöver jag säga att det blir finmiddag ikväll?)

Sedan blev jag inringd till jobbet.
Har inte jobbat sedan Oktober, så det var väldigt ringrostigt.
Är nöjd över att min vän brytmaskinen fortfarande är med mig.
Lyckades manövrera den och kunden fick nio liter av rätt kulör med sig hem.

Missade alla mina eftermiddagsplaner.
Men hann precis till videovisning på Spegeln.
Det var mina kära skolkamrater sim varit med på den valfria videokursen, som äntligen visade sina verk.
Så fint!
Så bra!
Jag blev lite rörd när jag kom till insikt om hur duktiga vänner jag har.
Vilken tur att jag får ha dessa fantastiska människor i mitt liv.
Detta i sin tur gjorde mig svårt medveten om att vi bara har några få veckor kvar tillsammans.
De flesta jag umgås med går i tvåan och de kommer inte tillbaka till hösten.

Men jag behöver inte tänka på det nu.
Ska inte ta ut sorger i förskott.

Idag är det lördag.
Jag ska få med mig Risto till Erikshjälpen och fynda vårkänslor.
Imorgon åker vi till Uppsala med Elin, Johanna och Adam.
Jag ska med nördarna på seriemässa.
Och på kvällen kommer bästa David hit!

När katten är borta, dansar råttorna på bordet.
Och på tal om katter.
Jag hade inte klagat om jag fått lite Sallymys även denna morgon.

..spetsen på min näsa plötsligt skulle böja sig neråt.
Det skulle verkligen se lustigt ut.
Det pratade jag och Risto om i sängen igår. Märkliga samtal som uppstår precis innan sömnen tar en.

När jag var yngre hade jag komplex för min näsa.
Nu tycker jag det är fint med min lilla hoppbacke.
Om några små små skidhoppare nån gång skulle behöva en backe, står min näsa till förfogande.

När allt går åt skogen.
Målandet var en enda lång kamp.
Vilket gjorde att jag var sur och nere hela dagen.
Försökte peppa.
Men ni vet, ibland går det verkligen inte.

Så jag lyssnade på min sura kropp som bara ville gräva ner sig.
Jag avbokade träningen.
Köpte godis.
Bäddade ner mig i soffan.
Och där har jag legat och tyckt synd om mig själv hela kvällen.

Men det funkade.
Efter en riktig feelgood-film, ett ton med socker och kärlek från mitt skägg.
Mår jag mycket bättre!

Så pass bra att jag bjuder på lite Cy Twombly bilder från Hamburger Banhof.
Vi såg honom på moderna förra året och då blev jag förälskad.
Tyvärr var inte målningarna i Berlin lika bra.
Teckningen gillar jag dock skarpt!

Nu har målerikursen satt igång.
Idag hade vi en superfin och duktig modell hela dagen.
Vi fick göra kollage med två olika bruna papper, svart färg, vit färg och grå färg.
Det var sjukt svårt och när man väl kom in i det blev det riktigt roligt.
Men absolut roligast var det när han släppte lös oss med färgat tidningspapper.
Jag hade kunnat klippa och klistra för alltid.

Här är mitt halvfärdiga kollage med färgat tidningspapper.

Jag blir så vansinnigt inspirerad av det här.
Vill boka screenverkstaden direkt!

Den andra dagen startade vi på Hamburger Banhof, där vi bland annat såg Andy Warhol, Joseph Beuys och min nya favvo Robert Rauchenberg.
Här var det, som på de flesta ställen, på tok för mycket att se på alldeles för kort tid.

Efter det mötte vi upp vår videolärare, som bor i Berlin.
Han hade bestämt nästa plats att besöka.
Det blev ett medicinhistoriskt museum!
Med torkade och konserverade kroppsdelar, de flesta med någon typ av sjukdom eller missbildning.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det.
Det var absurt, äckligt och otroligt fascinerande.
Där fanns framfall, foster, kroppsdelar med cancer, ansiktsavgjutningar av folk som hade lepra och mycket, mycket mer.

Nästa ställe blev inte mycket bättre.
Kunstverk hade en stor utställning, 'you killed me first', med videoverk -de flesta från åttiotalet.
Det var mest bara våld och sex, mycket onödigt våld och sex.
Man kan diskutera länge om det är konst eller inte.
Men jag uppskattar inte tex en video med en älva som blir våldtagen av en djävul, med ett så stort kön att det kommer upp ur älvans mage och hon dör.

Här har vi haft kattmys med Sally hela morgonen.

Det blev ingen lilla julafton idag inte.
Nästan alla mina grejer i glasyrugnen hade vält och blivit förstörda.
Sjukt tråkigt.
Men en av vaserna blev fin, jag testade en dekorteknik som jag defenitivt kommer använda igen.
Så jag bjuder på en halvdålig bild på en helbra vas.

Idag kommer i alla fall Fredrik, Roxanna och katten Sally till oss.
Något att se fram emot!
Plus att det är världens finaste vårväder, då kan inget glasyrmissöde dra ner mitt humör!

Det börjar vara på tiden att fortsätta berätta om Berlin.
Jag vet.
Men det är ju så mycket annat som ska hinnas med.
Som att dricka för mycket kaffe och inte göra något vettigt i skolan.
Som att fika på stan med Risto och köpa saker som man skulle kunna leva utan (tex våffeljärn).
Som att ta tag i klädlabyrinten jag byggt över hela sovrumsgolvet.

Men tills vidare får ni ett litet Berlinkollage i alla fall.
Jag längtar tillbaka lite, hela tiden.

Haha, jag är verkligen ingen 'outfit-fota-mig-själv-tjej'.
Vilket blev uppenbart då jag ville visa er mina fina, våriga strumpbyxor.
Jag började prata med Risto samtidigt.
Viftade runt med mobilen och blev allmänt suddig.
Men vad gör det?
Här får ni iaf. se den härliga färgen som pryder mina ben idag!

Hela dagen har jag fått spendera med att rätta till mina misstag från igår.
Jag har fått testa mitt tålamod i glasyrrummet.

Sedan begav jag mig till Friskis och hängde där i två timmar.
Först core, sedan yoga.
Det är intressant med gruppträning.
Någon släppte sig högljutt på coren och jag tror att en kvinna snarkade lite under avslappningen på yogan.

Det ska bli spännande att se hur den här glasyren blir.
Jag startade en ugn idag, så på fredag blir det som lilla julafton när den får öppnas.

Kan knappt hålla ögonen öppna.
Förstår inte vad det är med mig och denna konstanta trötthet!

Vi har spenderat kvällen hos Adam och Johanna.
Gosat med katter.
Ätit hemmagjord banan och körsbärsglass.
Druckit blåbärs-rooibos.

Men kanske viktigast av allt:
Sett säsongsavslutningen på The walking dead!
Herre, vad spännande.
Om jag fick bestämma så skulle nästa säsong börja imorgon.

Efter att allt gick sämst i keramiken idag så krisade jag lite när jag kom hem.
Det kan ha varit hormoner med i spelet också.
Risto blev då en hjälte!
Åkte och handlade själv så jag fick krisa lite i fred.
Kom hem med en blomma till mig!
Precis vad jag behövde.
Han är bäst.
Ingen protest.

Följande lilla klotter blev till idag.
Under två timmars konsthistoria och två timmars kvällskroki-arbete.
Anteckningarna man skymtar på sidan bredvid klottret visar att jag faktiskt lyssnade.
Sjukt intressant föreläsning om modernism, minimalism och konceptkonst.

Vad gäller kvällskrokin så är mitt jobb att tala om hur långa ställningarna blir och hålla koll på tiden, vilken går betydligt snabbare om man får rita lite samtidigt.
Kvällskrokin är bra för min rädsla att tala inför folk, där är det jag som bestämmer över surgubbarna.

Sedan vill jag visa er min nya, fantastiska, sorbetfärgade Begonia!
Den skriker vår, vår, vår!
Idag gömde sig dock våren igen.
Plötsligt fick vi snö istället för den strålande sol och plusgrader som vi vant oss vid.

Kan ha gjort världens godaste smoothie till frukost igår.
Pressade en halv apelsin.
Hade i en banan, frysta hallon och frusta svarta vinbär från kallax.
Och vaniljyoghurt.
Himmelskt gott!

Idag blev det inte lika lyxigt.
Drack sprit till klockan sex på morgonen.
Tyckte att det var en bra grej då, inte så mycket när jag vaknade idag.
Har varvat soffan med ett varmt bad och har bara tyckt synd om mig själv.
Mina fem vita veckor var betydligt trevligare.
Funderar starkt på att köra en favorit i repris.
Vita veckorna alltså, inte sprit till morgonkvisten.

Vi startade kvällen på Morena, som låg på hörnet precis bredvid vårt vandrarhem.
Där avnjöt jag min första Flensburger, det kom att bli många fler under resan.
Den är betydligt godare än namnet antyder.

Sedan gick vi runt i Kreuzberg och hittade tillslut en bar med drinkar för 30 kr, som dessutom höll öppet så länge vi blev kvar.
Det upplevde jag att många ställen gjorde, höll öppet om det fanns gäster, oavsett hur mycket klockan blev.
På många barer åkte det fram askfat efter tolv och plötsligt fick man röka inne.

Det blev några drinkar och kvällen blev aningen suddig och full av skratt!
Hade träningsvärk i magen dagen efter, av allt skrattande.

Nu ska jag försöka göra någon slags rapportering om Berlinresan.
Jag tänkte att jag delar upp dagarna i dag och kväll, då vi hade ett schema över dagarna för att sedan ha kvällarna fria.
Bara så ni verkligen får veta vad vi gjort, för det är ju så fantastiskt spännande..
Eller så råkar det bara vara så att jag gärna berättar det, vare sig ni vill eller inte!

Onsdag:
Vi började dagen med en gemensam frukost på vandrarhemmet, som lärarna fixat.
De blev verkligen som små extra mammor och pappor under resan, vilket bara var mysigt.
Innan frukosten hade jag dock ett litet missöde med duschen.
Den lurades. Där den visade varmvatten, fick man istället kallvatten. Jag vaknade till snabbt i alla fall.

Sedan gav vi oss iväg till Neue Nationalgalerie, som hade en bra utställning med Gerhard Richter.
De hade även en bra ordinarie utställning, såg en finfin skulptur av Henry Moore (han har en stor skulptur här i Gävle, ungefär där bocken brukar stå).

Nästa stopp blev Gemäldegalerie, som vara fullproppat med gammalt måleri bl.a. Rembrandt och Dürer.
Det är där jag fångat alla heta bäbisar på bild.
Efter någon timme där kändes det som att man blivit överkörd av ett tåg, jag var helt slut.
Lyckades även virra bort mig bland alla rum och tavlor.

Efter det promenerade vi genom Tiergarten till Brandenburger Tor för att titta på Peter Eisenman Holocaust monumentet, som var riktigt fint och gripande.
Vi tittade även på några andra monument, ett för homosexuella och ett över bokbränningen framför Humboldt Universitet.

Alltså Berlin.
Helt fantastiskt.
Jag vill tillbaka.
Helst nu.

Det känns helt givet att jag ska åka dit igen.
Ta med mig Risto och få honom att bli lika förälskad som jag är.
Jag har så fina bilder att visa er.
Vet knappt var jag ska börja eller hur jag ska sammanfatta resan.
Har iaf ett nytt bildtema, fula jesusbarn -en klassiker. Där finns även fula 'vanliga' barn och märkliga tavlor.
Så det har ni att se fram emot.

Nu ska vi strax åka till Sandviken och Miriams vernissage, hurra!

Jag är slut som artist!
Vi har gått mycket och långt.
Hela dagen.
Tittat på konst så ögonen blöder.
Jag har fått förklara, vid flera tillfällen, att jag inte kan tyska, då jag blivit attackpratad av tyskar.
Vi har sett sånt som man bör se och sånt som man kanske inte bör se.
Ätit fantastiska vegburgare på Yellow Sunshine, som turligt nog ligger precis vid vandrarhemmet.
Vi bor i Kreuzberg, som hittills verkar betydligt finare än centrala Berlin.

Nu har jag intagit ryggläge och ska försöka vila både huvud och fötter.
Snart är det dags att röra på sig igen, för öldrickande på närmaste bar.

Wifi på vandrarhemmet, gött.
Nu kan jag prata gratis med Risto.
Tur det.

Flygresan hit gick löjligt snabbt.
Med internet och sörlandschips på planet hade jag kunnat resa hur långt som helst!

Vandrarhemmet är fint och rummen helt okej.
Inget att klaga på alls.
I sängen längst in till höger, på övre bädden kommer jag inta min skönhetssömn i natt.
Och ladda för morgondagen!

Har haft en fantastiskt fin och solig dag i Stockholm.
Med besök på både Moderna och Bonniers.
Nu är vi på plats på Arlanda och väntar på att flyget äntligen ska ta oss till Berlin!
Vi hörs när jag är tillbaka.
Om jag inte har lite wifi-flyt och kan bjuda på några bilder under resans gång.

Här har vi Sara vid ett av verken på Bonniers konsthall.

Jobbar på kvällskrokin och har lite lätt panik över den opackade väskan som väntar där hemma.
Imorgon går bussen till Stockholm 08.00.
Där väntar en dag av museibesök innan planet lyfter mot Berlin.

Jag har i alla fall införskaffat en resväska, det var på tiden.
Det stod tio grå resväskor och en rosa på hyllan i affären.
Det mogna valet hade varit att köpa en grå.
Alltså köpte jag den rosa!
Jag kunde inte motstå.

Det kommer bli dött här snart.
På resande fot blir det inte mycket bloggande gjort.
Har fjärilar i magen inför berlinresan på tisdag!

Det är himla fint att vara hemma.
Jag trivs så vansinnigt bra i denna stad och i vår lägenhet.
Vi har haft en myshelg kantad av praktiska saker.

Min hemresa från Luleå blev ett äventyr.
Flyget var försenat, men jag träffade en kär barndomsvän som skulle med samma flyg.
Vi uppdaterade oss om varandras liv och det kändes som att det vi setts nyss, fast det var år sedan.
Trots att vi blivit så olika så är vi alltid de vi var, vi delar så mycket att vi alltid är trygga med varandra.
När vi landade på Arlanda hade jag 20 min på mig till tåget gick.
Jag fick stånga mig ut ur planet och utan min barndomsvän hade jag aldrig hittat till bagageutlämningen.
Stressen gav mig blackout.
'bagage från Luleå kommer om 6 min'.
Aaaah.
Tillslut kom min väska och jag kunde börja springa mot tåget med 7 min kvar till avgångstid.
När jag väl kom ner till perrongen började jag leta min vagn, tills jag insåg att det nog var säkrast att kliva på tåget och hitta rätt från insidan.
Självklart klev jag på precis där djurkupen var.
Världens största hund låg och blockerade gången.
Jag försökte klämma mig förbi och hunden skällde åt min resväska.
Jag kan ha kissat på mig lite.
Det hundskallet var respektingivande.
Med blodsmak i munnen, skakiga armar och svettig panna slog jag mig tillslut ner på min plats.

Innan vi kom fram till Gävle gick en av tågvärdarna förbi, stannade och tittade igenkännande på mig.
Eftersom jag knappt återhämtat mig så tig det en stund innan hjärnan kopplade.
Det var ju Annelie!
Då släppte äntligen stressen och jag skrattade högt åt hur jag måste sett ut.

Allt löser sig.
Jag kom hem helskinnad, om än lite lätt omskakad.
Till ett Gävle med aningen mindre snö än Luleå.

Sista dagen i Luleå.
Den här veckan har gått så fort!
Vilket är både bra och tråkigt.
Jag längtar hem till Risto.
Men jag hade velat hinna med så mycket mer här.
Så känns det nog alltid efter man varit i Luleå.

Nu blir det en mellanlandning på tre dagar i Gävle, sen bär det av mot Berlin!
Som jag längtar.
Först ska jag bara gosa av mig i mitt skägg och ladda upp med kärlek.

När vi kommer upp till påsken har en helt ny människa kommit till världen.
Som genom magi.
För nog är det svårt att greppa att det faktiskt bor ett liv i Elinas mage.
Då och då slår det till, insikten om vad som precis rörde sig under ens hand.
En liten, liten människa.
Då drabbas man av något närmast andligt.
Blir lite knäsvag inför livet.